Man måste känna efter ibland (även om man inte vill)

Precis som titeln avslöjar har jag idag gett efter för tröttheten i benen. Jag kör ju rätt så hårt nu mot infohelgen och hoppas på att komma i en så bra formtopp som möjligt tills dess. Därför vill jag träna så hårt som möjligt fram till helgen innan för att sedan kunna trappa ner och köra något/några lugna pass i veckan fram mot helgen. Dock var jag idag tvungen att göra avkall på milslöpningen som skulle ha varit idag. Efter första femman (som hade tiden 23,44) kände jag att benen aldrig skulle orka att göra ett andra varv och därför bestämde jag mig för att åka hem istället och ta en vilodag imorrn. Det är aldrig kul när inte kroppen hänger med men ibland måste man ge efter och känna in kroppen helt enkelt. Trist men nödvändigt...